_______________________________________________________________________

Service de Presse de la Maison Royale d'Albanie
albania.institute@online.fr
http://albania.dyndns.org/

_______________________________________________________________________


Paris, France, le 21 janvier 2006

Le Service de Presse du bureau de Paris de la Cour Royale d'Albanie, profondément attristé déclare :

La Nation albanaise vient de perdre un personnage historique, qui a joué un rōle important dans la défense des droits légitimes des Albanais du Kosovo. Le Président Ibrahim Rugova, auquel nous rendons hommage pour son courage politique, a lutté jusqu'ą la fin de ses jours en faveur de l'indépendance du Kosovo. Nous présentons ą sa famille ainsi qu'ą ses collaborateurs nos condoléances les plus sincčres.

SKENDER ZOGU
Porte-parole de la famille Royale

Cmdt. HYLLE SPAHIJA
A.D.C de Sa Majesté Leka I Roi des Albanais

PATRICE NAJBOR
Conseiller du Bureau de Paris

 Fax  : 01 42 07 57 34

_______________________________________________________________________

Service de Presse de la Maison Royale d'Albanie
albania.institute@online.fr
http://albania.dyndns.org/

_______________________________________________________________________

 

http://www.balkanweb.com/

Patrice Najbor
Nga: France
Faqja internetit: http://albania.dyndns.org/
E-mail: albania.institute@online.fr
La Nation albanaise vient de perdre un personnage historique, qui a joué
un rōle important dans la défense des droits légitimes des Albanais du
Kosovo. Le Président Ibrahim Rugova, auquel nous rendons hommage pour son
courage politique, a lutté jusqu'ą la fin de ses jours en faveur de
l'indépendance du Kosovo. Nous présentons ą sa famille ainsi qu'ą ses
collaborateurs nos condoléances les plus sincčres.

Institut Royal d'Albanie
Royal Institute of Albania
albania.institute@online.fr
http://albania.dyndns.org/
Shtuar me: January 26, 2006      Delete this entry

 Patrice Najbor, France
Kombi shqiptar humbi njė personazh historik, qė ka luajtur njė rol shumė tė rėndėsishėm nė mbrojtje tė tė drejtave legjitime tė shqiptarėve tė Kosovės. Presidenti Ibrahim Rugova, tė cilit i bėjmė nderimet tona mė tė mėdha pėr kurajon e tij politike, ka luftuar deri nė fund nė favor tė pavarėsisė sė Kosovės.
25 janar 2006

 
Hylle Spahija
Nga: Creteil-France
Faqja internetit: http://www.balkanweb.com/
E-mail:
Ngushellimet te siqerta familjes Presidentit I.Rugova si ashtu popullit te
Kosoves.Jeta dhe veprate te President I.Rugova vlersojne historine e kombit
shqiptare.Me nderime dhe respekt,HSpahija.
Shtuar me: January 26, 2006  

 

 
skender zogu
Nga: franse
Faqja internetit: http://www.balkanweb.com/
E-mail: skender.zogu@wanadoo.frbalkanweb
Vdekja Presidentit Ibrahim Rugova ashte nje humbje madhe per kombin
shqiptar.Emanetin qe n'a kalene Presidenti dote ta plotsojme tue veprue per
pamevaresine e Kosoves.Ngushllimet tone familjes tij si ashtu te gjithe
bashpuntoret te tij.Me shume respekte,Skender Zogu.
Shtuar me: January 25, 2006      Delete this entry

 

ATDHEU 29 Janar 2006


http://gazetametropol.com/
Pronotohen tė gjitha dhomat e hotel Grand

Gati tė gjitha dhomat e hotel “Grand” nė Kosovė janė rezervuar. Lajmin e konfirmojnė zyrtarėt e hotelit, tė cilėt bėjnė tė ditur se pjesa mė e mirė e hotelit tashmė ėshtė rezervuar pėr delegacionet e huaja. Shqipėria ėshtė vendi qė ka rezervuar mė sė shumti vende. Qeveria shqiptare ka rezervuar 23 vende, ndėrkohė qė numri i delegacionve shqiptare flitej tė kishte kapur shifrėn e 50 vetėve. Po kėshtu, Princ Leka ka rezervuar dhe ka shkuar sėrish sot pėr tė marrė pjesė nė varrimin e Presidentit Rugova. Ndėrkohė nga Mali i Zi ėshtė konfirmuar rezervimi i 10 vendeve. Nė kėtė hotel kanė rezervuar vende edhe delegacione nga Kroacia, Holanda, Indija, Malajzia, Austria. Nga SHBA janė rezervuar mbi 26 vende, ndėr ta edhe biznesmeni shqiptar, Hari Bajraktari, nga Gjermania janė rezervuar vendet pėr njė delegacion 10 anėtarėsh, Rusia ka rezervuar 4 vende, Norvegjia 3 vende. Nė hotelin “Grand” ka rezervuar edhe i mirėnjohuri Kai Aide, ambasadori norvegjez nė NATO dhe ish-i dėrguari i Sekretarit tė Pėrgjithshėm tė OKB-sė, Kofi Anan, pėr Kosovėn. Rezervime nga pjesėmarrėsit nga vendet e ndryshme tė botės nė ceremoninė mortore tė Presidentit Rugova, ka patur edhe nė hotelet e tjera tė Kosovės.

 
 
http://www.shekulli.com.al/ 26/01/2006
 
 
Presidenti Moisiu dje gjatė homazheve pėr Rugovėn nė Prishtinė

Moisiu dekoron Rugovėn me “Urdhrin e Flamurit Kombėtar”

 

F. P

TIRANĖ- Ibrahim Rugova do tė dekorohet me dekoratėn mė tė lartė pėr kontributin qė ai ka dhėnė nė ēėshtjen e Kosovės. Presidenti shqiptar, Alfred Moisiu, ka vendosur qė tė dekorojė presidentin Rugova me dekoratėn mė tė lartė; me “Urdhrin e Flamurit Kombėtar”. Moisiu e ka bėrė tė ditur vendimin pėr tė dekoruar tė ndjerin Rugova dje gjatė takimeve qė pati nė Prishtinė me krerėt e lartė tė Kosovės. Alfred Moisiu pati takime e zhvilloi bisedime dje nė Prishtinė me kryetarin e Kuvendit, Daci, kryeministrin Kosumi dhe familjen e presidentit tė ndjerė Rugova. Kreu i shtetit shqiptar vuri nė dukje rolin historik tė presidentit Rugova nė historinė e Kosovės sė re, kontributin e madh tė tij pėr ndėrkombėtarizimin e ēėshtjes sė Kosovės dhe pėrpjekjet e pandėrprera pėr njė Kosovė tė pavarur.
Nė lidhje me dekorimin e Ibrahim Rugovės, Moisiu bėri tė njohur se ka vendosur tė dekorojė presidentin Rugova me dekoratėn mė tė lartė – me “Urdhrin e Flamurit Kombėtar”, pėr kontributin dhe rolin e tij tė paēmueshėm nė evidentimin dhe njohjen e problemit tė Kosovės nė botė, pėr urtėsinė dhe konseguencėn nė udhėheqjen e rezistencės paqėsore, pėr punėn udhėheqėse dhe drejtuese nė Kosovė, pas ēlirimit tė saj, duke e ēuar vendin drejt zgjidhjes pėrfundimtare tė pavarėsisė, pėr kurajon dhe vendosmėrinė e tij tė palėkundur gjatė gjithė kohės, pėr t'i dhėnė pavarėsinė popullit tė Kosovės.

 


Moisiu: “Jemi pėrkrah jush, pėr tė bėrė ēmos qė ėndrra e Rugovės pėr njė Kosovė tė lirė dhe tė pavarur tė realizohet”

Personalitetet shqiptare, tė gjithė nderime para Rugovės

Berisha: “Rugova ishte produkt, pjellė e moralit dhe shpirtit tė kėtij populli, ndaj e ardhmja e Kosovės ėshtė e sigurt dhe e garantuar”

Bashkim Shala

PRISHTINĖ-Trupi i Rugovės qė nga e hėna ėshtė duke qėndruar nė ndėrtesėn e Kuvendit tė Kosovės. Nata e sė mėrkurės ėshtė e fundit qė Ibrahim Rugova fizikisht mbetet nė kėtė botė. Mbrėmja e njė ditė mė pas do ta shėnojė tė parėn natė qė presidenti i parė i Kosovės do tė ikė dhe qė nuk do tė jetė as fizikisht i pranishėm nė vend. E enjtja pasdite do tė shėnojė fillimin e njė epoke tė re postrugoviane nė Kosovė. Pesė net kryetari i vendit ka qėndruar i vdekur pėr t'u homazhuar nga qindra-mijėra njerėz jo vetėm nga Kosova. Njė ditė nė shtėpinė e tij nė Velani dhe tri tė tjera nė Kuvendin e Kosovės, nuk kanė mjaftuar qė tė gjithė ata qė kanė pasur dėshirė t'i shprehin nderimet e tyre pėr presidentin e vdekur. Vizitorė nga shumė vende kanė mbėrritur pėr t'i bėrė homazhe Ibrahim Rugovės. E mėrkura ka qenė dita me numrin mė tė madh tė mysafirėve qė kanė mbėrritur nė Kosovė. Tė gjithė politikanėt mė tė mėdhenj tė Shqipėrisė, pozitė e opozitė kanė nderuar atė. Ka nderuar edhe ish-kryeadministratori Michael Steiner. Nesėr pritet qė kėtė ta bėjnė edhe shumė personalitete tė larta botėrore. Por dita e tretė dhe e fundit e homazheve, mund tė quhet ndryshe edhe dita e faktorit shqiptar. Kėshtu e ka cilėsuar edhe kryetari i Parlamentit tė Kosovės, Nexhat Daci, ditėn e fundit tė homazheve pėr nder tė presidentit Ibrahim Rugova. Nė orėt e para tė mėngjesit kanė bėrė homazhe dhe kanė shėnuar nė librin e zisė anėtarėt e kabinetit qeveritar Ridvan Bode, Lulzim Basha, Jemin Gjana, Sokol Olldashi e Aldo Bumēi. Ndėrkohė qė pjesėtari tjetėr i kabinetit qeveritar, republikani Fatmir Mediu, ka preferuar qė nė homazhet pėr nder tė presidentit Rugova tė jetė nėnė shoqėrinė e Sabri Godos. Ministri i Mbrojtjes sė Shqipėrisė ėshtė shoqėruar nė kėto homazhe edhe nga komandanti i TMK-sė, gjeneral Agim Ēeku. Nė orėn 11:00 pėr tė bėrė homazhe kanė ardhur edhe presidenti Alfred Moisiu, kryeministri Sali Berisha, kryeparlamentarja Jozefina Topalli dhe kreu i grupit parlamentar tė PD-sė, Bamir Topi. Moisiu dhe Berisha, i pėrlotur, kanė ngushėlluar edhe familjarėt e Ibrahim Rugovės. Mė pas rreth mesditės erdhėn pėr tė bėrė homazhe kryetari i Partisė Socialiste, Edi Rama, sekretari i pėrgjithshėm i PS-sė, Pandeli Majko dhe anėtarja e kryesisė sė PS-sė, Arta Dade. Homazhe para trupit tė Rugovės kanė bėrė edhe kreu i LSI-sė, Ilir Meta dhe princi Leka. Ndėrkohė nė ditėn e fundit tė homazheve pėr tė nderuar presidentin e Kosovės kishte ardhur edhe ish-kryeadministratori i Kosovės, Michael Steiner dhe biznesmeni i njohur kosovar, Bexhet Pacolli. Delegacioni shtetėror shqiptar ka zhvilluar njė takim edhe me kryeministrin Bajram Kosumi, si dhe njė takim me familjarė tė presidentit Ibrahim Rugova. Ndėrkaq, kryeministri Sali Berisha, nė momentin e daljes nga ndėrtesa e Parlamentit tė Kosovės ka zhvilluar njė takim spontan me banorė tė Kosovės qė prisnin radhėn pėr ngushėllime, ku kryeministri i ka ngushėlluar pėr humbjen e presidentit Ibrahim Rugova. Presidenti Alfred Moisiu dhe kryeministri Berisha, pas bėrjes sė homazheve, kanė zhvilluar takim me kryeparlamentarin Nexhat Daci, kryeministrin Bajram Kosumi, kryeadministratorin Soren Jessen Petersen, kryetarin e PDK-sė, Hashim Thaēi dhe kreun e Ora-s, Veton Surroi. Ndėrkohė, Berisha ka zhvilluar edhe njė takim me ish-komandantin e UĒK-sė, i cili u lirua nga burgu i Hagės, duke marrė pafajėsinė.

Deklaruan pas takimit qė zhvilloi Berisha, Moisiu e Topalli me Nexhat Dacin.

Nexhat Daci
Kosova nė kėtė ditė tė dhembjes sė madhe sot ėshtė mė e fortė, e pėrballon mė dinjitetshėm, sepse nė Prishtinė ėshtė nė pėrbėrjen mė tė fuqishme tė faktorit shqiptar. Ėshtė presidenti i Shqipėrisė, zoti Moisiu, e kemi kryeministrin Berisha qė ėshtė pėr herė tė parė pėr ditė zie dhe dėshirojmė qė sa mė shpejt ta kemi pėr punė me kryeministrin tonė dhe e kam pėrkrahėsen mė tė madhe tė demokracisė nė rajon, sepse parlamentet janė shtylla e demokracisė, zonjėn Topalli. Dua t’ju them se jemi tė fuqishėm kur jemi bashkė dhe nė kėto momente tė caktuara nga Zoti dhe ėshtė kėnaqėsia ime qė prita nė takim presidentin Moisiu, kryeministrin Berisha dhe kryeparlamentaren Topalli.

Moisiu
Unė kam ardhur kėtu nė krye tė delegacionit shtetėror, ku bėn pjesė kryeministri dhe kryetarja e Parlamentit dhe personalitete tė tjera tė Shqipėrisė pėr t’ju shpreh juve, gjithė popullit tė Kosovės, ngushėllimet mė tė thella, mė tė pėrzemerta, vėllazėrore, pėr humbjen e madhe tė presidentit Rugova. Kjo ėshtė njė humbje jo vetėm e shqiptarėve tė Kosovės, por e tė gjithė shqiptarėve kudo qė janė, duke u thėnė juve nė tė njėjtėn kohė qė ne jemi pėrkrah jush, pėr tė bėrė ēmos qė ėndrra e presidentit Rugova pėr njė Kosovė tė lirė dhe tė pavarur tė realizohet deri nė fund. Mė kėtė rast, unė dua tė bėj publike edhe njė gjė qė ia thashė zotit Daci, qė si president i Shqipėrisė, unė kam vendosur pėr tė respektuar kujtimin e presidentit Ibrahim Rugova, ta dekoroj atė me dekoratėn mė tė lartė tė Republikės sė Shqipėrisė “Me urdhrin e Flamurit Kombėtar”, pas vdekjes. Ceremoninė do ta zhvillojmė nė njė kohė tjetėr. Edhe njė herė uroj dhe shpresoj qė politika e Kosovės, i gjithė populli shqiptar i Kosovės, i bashkuar, tė shkojė pėrpara pėr realizimin e ėndrrės sė Rugovės, pėr realizimin e ėndrrės sė shqiptarėve tė Kosovės.

Berisha
Ne sė bashku me presidentin dhe kryetaren e parlamentit i shprehem kryetarit tė Kuvendit tė Kosovės, tė gjithė qytetarėve tė Kosovės, nėpėrmjet tyre, ngushėllimet mė tė thella pėr kėtė humbje tė madhe, pėr qytetarėt e Kosovės, por jo vetėm pėr qytetarėt e Kosovės, por pėr tė gjithė shqiptarėt edhe do tė thosha edhe mė gjerė pėr tė gjithė ata tė cilėt i besojnė paqes dhe forcės sė saj, i besojnė lirisė dhe vlerave tė saj, i besojnė pavarėsisė dhe ėndrrės sė mrekullueshme tė saj. Ne, duke ndarė zinė, dhimbjen pėr kėtė humbje tė pakompensueshme, kemi besim tė plotė se Rugova ishte produkt, ishte pjellė e moralit e shpirtit tė kėtij populli, ndaj dhe e ardhmja ėshtė e sigurt e garantuar. Udhėheqja politike e Kosovės dhe qytetarėt e Kosovės ēėshtjen pėr tė cilėn presidenti i tyre luftoi me aq pėrkushtim, do ta ēojnė pėrpara njė Kosovė evropiane, tė lirė tė pavarur, tė integruar nė botėn e qytetėruar, faktor paqeje, stabiliteti nė rajon.

Topalli
Nė emėr tė Kuvendit tė Shqipėrisė, jam kėtu natyrisht pėr t’i pėrcjellė familjes, Presidencės, qeverisė, Parlamentit dhe tė gjithė popullit tė Kosovės, nė emėr tė tė gjithė parlamentarėve shqiptarė, ngushėllimet tona mė tė sinqerta nė nderim dhe nė respekt tė figurės tė presidentit tė Kosovės, doktor Ibrahim Rugova. Ne nė Parlamentin shqiptar kemi organizuar njė seancė homazhi dhe ne emėr tė tė gjithė deputetėve mund tė them se presidenti Rugova, pėr ne, absolutisht, ėshtė heroi i paqes, ėshtė humanisti i shekullit tė 20-tė, rilindasi i kėtij shekulli, ėshtė vizionari i kohėve moderne qė diti ta bėnte tė ndėrronte dhe tė ēonte popullin e vet atje ku ishte shkruar. Nė fakt, nė takimin e fundit qė unė pata me presidentin Rugova njė muaj mė pėrpara, mund tė them qė mė ka impresionuar jashtėzakonisht dinjiteti mė tė cilėn ai pėrballonte edhe betejėn e tij tė fundit, aq sa nuk guxova ta pyesja pėr shėndetin e tij. Gjatė gjithė kohės folėm vetėm pėr Kosovėn dhe pėr pavarėsinė si diēka tashmė tė realizuar.

Rama
Ne mbetemi tėrėsisht tė bindur se kjo vdekje ėshtė njė shtysė finale drejt realizimit dhe materializimit tė ėndrrės qė Ibrahim Rugova e mishėroi me jetėn veprėn dhe veten e tij

Pandeli Majko
Sot jemi tė gjithė kėtu pėr njė zi e cila nuk ėshtė vetėm zi e Kosovės, ėshtė e tė gjithė shqiptarėve.

Moisiu: “Sigurojmė popullin e Kosovės dhe tė gjithė miqtė e tjerė qė Shqipėria do tė jetė nė mbėshtetje tė vazhdueshme”

Berisha e Moisiu, takime me Petersen

PRISHTINĖ-Autoritetet shqiptare si Moisiu e Berisha i kanė shprehur ngushėllime shefit tė UNMIK-ut, Soren Jessen Petersen, pėr humbjen e presidentit Rugova. Njėherazi ata e kanė falėnderuar pėr punėn qė Petersen po bėn nė Kosovė. Kryeadministratori Soren Jessen Petersen ka diskutuar me autoritetet shqiptare pas vdekjes sė presidentit Rugova. Delegacioni i lartė nga Shqipėria gjatė kėtij takimi ka afruar pėrkrahjen e tyre pėr paqe dhe stabilitet nė Kosovė, duke ngushėlluar kryeadministratorin Petersen pėr humbjen e presidentit tė Kosovės. “Kemi ardhur kėtu tė ndajmė zinė e cila ėshtė pėr tė gjithė shqiptarėt. Sigurojmė popullin e Kosovės dhe gjithė miqtė e tjerė qė Shqipėria do tė jetė nė mbėshtetje tė vazhdueshme deri nė zgjidhjen e problemit”, - ka thėnė nė takim presidenti Moisiu. Ndėrkohė, kryeministri shqiptar, Sali Berisha, u shpreh se ka besim tė plotė nė udhėheqjen e kosovarėve duke i ftuar ato qė tė ndjekin rrugėn e presidentit tė ndjerė Rugova. “E siguruam zotin Petersen se do tė bashkėpunojmė ngushtė nė drejtim tė paqes stabilitetit. E falėnderova pėr fjalėn komerative qė mbajti dhe qė, nė fakt, ishte fjala e njė miku. Ishim tė njė mendimi se Rugova ishte themeluesi i Kosovės moderne”, - tha Berisha.

 

 


 http://www.balkanweb.com/gazeta/gazeta.htm

Faqja 2 - FAQE E PARE

 

Janar 26, 2006

 

Trupi i Rugovės do tė prehet mes 61 pishave tė mbjella dje. Arkivoli do pėrshkoj gjithė qytetin

 

Funeral laik pėr presidentin e Kosovės

Sot varrimi, nė orėn 15.00. Nė homazhe 400 mijė vetė

 

 

PRISHTINE

Funeral laik pėr Presidentin e Kosovės. Nuk do tė ketė ngjyrime fetare, aq shumė tė diskutuara gjatė ditėve tė fundit, ceremonia mortore pėr nder tė Ibrahim Rugovės. Lamtumira e fundit do t’i jepet nėn njė ftohtė tė acartė, qė prej ditėsh ka pėrfshirė Prishtinėn, nė prani tė 40 delegacioneve shtetėrore nga e gjithė bota dhe qytetarėve qė vijnė nga e gjithė Kosova, nė ēdo moment. Deri tani 400 mijė persona i kanė bėrė homazhe Presidentit Rugova. Sot arkivoli me trupin e tij, mbuluar nga flamuri dardan, vendosur mbi shtratin e topit, do tė pėrshkojė tė gjithė qytetin. Pėr tė mbėrritur nė orėn 15:00 nė varrezat e dėshmorėve, nė Kodrėn e Diellit, ku do tė varroset mes 61 pishave qė dje u mbollėn nė pėrkujtim tė tij.

Ceremonia
Nga holli i Kuvendit tė Kosovės, trupit i presidentit do tė niset sot nė orėn 9 tė mėngjesit drejt sallės “1 Tetori”, ku do tė zhvillohet ceremonia mortore. Procesioni, nga njėri skaj i Prishtinės nė tjetrin, do tė pėrshkojė “Sheshin Skėnderbej” rrugėn e Fakulteti tė Filologjisė dhe rrugėn “Nėnė Tereza”, ndėrsa qytetarėt do tė mund tė ndjekin vetėm nė distancė udhėtimin e fundit tė Presidentit tė tyre. Autoritetet kanė bėrė thirrje qė qytetarėt tė mos i bashkohen kortezhit mortor, por tė qėndrojnė nė tė dy anėt e rrugės pėr t’i dhėnė lamtumirėn liderit kosovar. Shefi i UNMIK-ut, Kryetari i Kuvendit, Kryeministri i Kosovės, pėrfaqėsuesit e BE-sė, SHBA-sė dhe nėnkryetari i LDK-sė, do tė mbajnė fjalėn e rastit, pėr nder tė figurės sė presidentit. Mė pas kortezhi mortor do tė niset drejt skajit tjetėr tė qytetit, Bregut tė Diellit, ku Presidenti Rugova do tė varroset nė krah tė dėshmorėve tė UĒK-sė, ashtu siē ishte edhe dėshira e tij e fundit.

Siguria
Rreth 40 delegacione do tė marrin pjesė nė ceremoninė funerale tė Presidentit Rugova. Pjesa mė e madhe e tyre kanė mbėrritur qė dje nė Prishtinė, ku tė gjitha hotelet, nga mė luksozėt e deri te mė modestėt, janė tė rezervuar. Ceremonia do tė zhvillohet nėn masa tė forta sigurie. Forcat e TMK-sė e KFOR-it kanė zbarkuar tė gjitha nė Prishtinė pėr tė siguruar mbarėvajtjen e ceremonisė, ndėrsa rrugėt nacionale e magjistrale janė mbyllur pėr qarkullimin e automjeteve tė rėnda qė nė orėt e para tė mėngjesit, ndėrsa disa linja hekurudhore janė vėnė nė dispozicion tė qytetarėve nga tė gjitha anėt e Kosovės pėr tė mbėrritur nė Prishtinė pėr funeralin e liderit.

Dėshira e fundit

Presidenca bėri tė ditur tre ditė mė parė se dėshira e fundit e presidentit ishte tė varrosej pranė dėshmorėve dhe heronjve tė vendit.

Hotel “Grand”,
i rezervuar tėrėsisht

Hotel “Grand”, asnjė vend tė lirė. Pėrfaqėsues tė hotelit njoftuan dje se janė rezervuar tė gjitha gati tė gjitha kapacitetet e kėtij hoteli tė rėndėsishėm tė Kosovės. Shqipėria ėshtė vendi qė ka rezervuar mė shumė vende. Qeveria e saj ka rezervuar 23 vende, por nga Shqipėria pritet tė vijnė 50 vetė. Po kėshtu Princ Leka ka rezervuar dhe do tė vijė sėrish sot pėr tė marrė pjesė nė varrimin e Presidentit Rugova. Nga Mali i Zi ėshtė konfirmuar rezervimi i 10 vendeve. Nga SHBA janė rezervuar mbi 26 vende dhe nga Gjermania janė rezervuar vendet pėr njė delegacion 10 anėtarėsh, Rusia ka rezervuar 4 vende, Norvegjia 3 vende.

DELEGACIONET


Shqipėria
Presidenti Alfred Moisiu
Kryeministri Sali Berisha
Kryetarja e Kuvendit Jozefina Topalli
Ministri i Jashtėm Besnik Mustafaj

SHBA
Sekretari pėr Strehimin dhe Zhvillimin Urban, Alphonso Jackson
Shefi i Misionit Amerikan nė Kosovė, Philip Goldberg
I dėrguari pėr Statusin, Frank Wisner

BE
Pėrfaqėsuesi pėr politikėn e jashtme Havier Solana
Komisioneri pėr Zgjerimin Olli Rehn

NATO
Admirali Ulrich, komandant i Aleancės pėr Krahun Jugor
Ndihmėssekretari i Pėrgjithshėm, Martin Erdmann

Sllovenia
Presidenti Janez Dėrnovshek

Kroacia
Presidenti Stipe Mesiē

Maqedonia
Presidenti Branko Cėrvenkovski

Gjermania
Ministri i Jashtėm, Frank-Ėalter Steinmeir

Zvicra
Ministrja e Jashtme Michelline Calmy-Rey

Austria
Ministrja e Jashtme Ursula Plassnik

OKB
Kryenegociatori Marti Ahtisaari

Vatikani
Kryeipeshkvi Pier Luigi Celata


 http://www.panorama.com.al/ 26 Janar 2006
 
 
Faqe 8/9 - Aktualitet

vdekja e rugoves
homazhet
 

Presidenti, kryeministri dhe kreu i Kuvendit udhėtuan nė tė njėjtin avion

 

Homazhet pėr Rugovėn, i gjithė shteti nė Prishtinė

 

 
Prishtine

Megjithėse jashtė tė gjitha rregullave, presidenti, kryeministri dhe kryetarja e Kuvendit kanė zbritur tė gjithė nė Prishtinė nga i njėjti avion.

Dje, bashkė me krerėt mė tė lartė tė opozitės dhe shumicės sė partive politike, i gjithė shteti shqiptar u pėrul nė Prishtinė pėr Rugovėn. Atje, tė gjithė shqiptarėt ishin bashkė. Megjithėse homazhet, ndoshta pėr ndonjė arsye tjetėr u bėnė tė veēuara. Delegacioni shqiptar pėrbėhej nga presidenti Alfred Moisiu, kryeministri Sali Berisha, kryetarja e Kuvendit, Jozefina Topalli, ministri i Punėve tė Jashtme, Besnik Mustafaj, kryetari i grupit parlamentar tė PD-sė, Bamir Topi, dhe kreu i grupit parlamentar tė PS-sė, Pandeli Majko. Gjatė homazheve bėri pėrshtypje vetmia e Topit. Ndryshe nga homazhet familjare tė Berishės me bashkėshorten, apo tė Topallit tė shoqėruar nga Beja dhe ajo e tri pėrfaqėsuesve tė PS, Dade, Rama, Majko, Bamir Topi ėshtė pėrulur i vetėm nė respekt tė Rugovės. Po dje, nė nderim tė Rugovės nė Prishtinė ishte edhe njė delegacion i LSI i kryesuar nga ish-kryeministri Ilir Meta.

Alfred Moisiu
“Erdhėm pėr t’i dhėnė lamtumirėn e fundit presidentit Ibrahim Rugova dhe pėr tė ndarė me ju dhimbjen. Mbarė populli shqiptar po pėrjeton njė ndjeshmėri tė lartė dhimbjeje. Ne jemi pėrkrah vizionit tė presidentit Rugova pėr realizimin e ėndrrės pėr njė Kosovė tė lirė e tė pavarur”.

Sali Berisha
“Vdekja e presidentit Rugova ėshtė humbje e madhe pėr tė gjithė shqiptarėt dhe pėr tė gjithė ata qė e dinė ē’ėshtė paqja dhe liria. E ardhmja e Kosovės ėshtė e garantuar, sepse thellė nė qenien e popullit ėshtė mishėruar besimi pėr njė Kosovė tė pavarur, e integruar nė Evropėn e integruar, nė botėn e qytetėruar, qė aspironte fuqishėm presidenti Rugova”.

Jozefina Topalli
Kryetarja e Kuvendit ishte pėrfaqėsuesja e fundit e Tiranės zyrtare qė ka takuar Rugovėn. “Rugova ishte njė njeri me profil gandist dhe paqėsor. Ne, por edhe Ballkani dhe mė gjerė kanė humbur njė vizionar. As nuk munda ta pyes pėr sėmundjen, sepse ai edhe nė ato momente tė sėmundjes sė rėndė, fliste vetėm pėr procese e zhvillime”.

Edi Rama
“Uniteti qė po tregohet jep tė kuptohet se janė shkrirė kufijtė ndėrmjet faktorėve, duke dhėnė besim se proceset nė Kosovė do tė shkojnė mbarė. Ceremonia dinjitoze e nderimit tė Rugovės ėshtė shenjė e njė energjie tė madhe brenda qytetarėve, e cila do t’u japė shtytje shumė pozitive mbarė proceseve politike nė Kosovė”.

Ilir Meta
“Klasa politike dhe institucionet nė Kosovė do tė dinė qė kėtė moment tė rėndė humbjeje ta kthejnė nė angazhim pėr tė realizuar amanetin e kryetarit Rugova dhe aspiratėn e tė gjithė shqiptarėve pėr Kosovėn e pavarur. Rugova lė pas njė trashėgimi pozitive qė do tė shfrytėzohet nga klasa politike e Kosovės”.

Fatmir Mediu
“Karakteri i njė populli dhe njė kombi manifestohet nė momente tė vėshtira. Unė nuk kam asnjė dyshim nė karakterin e popullit tė Kosovės dhe gjithė popullit shqiptar. Shpresoj tė gjejmė njė gjuhė tė komunikimit normal pėr tė ndihmuar sado pak kėtė proces tė rėndėsishėm, qė ėshtė nisur Kosova”.

 

Delegacioni shqiptar

  1. Alfred Moisiu -president
  2. Sali Berisha -kryeministėr
  3. Jozefina Topalli -kryeparlamentare
  4. Besnik Mustafaj -ministri i Punėve tė Jashtme
  5. Edi Rama -kryetar i PS
  6. Ilir Meta -kryetar i LSI-sė
  7. Genc Pollo -kryetar i PDr
  8. Fatmir Mediu -kryetar i PR
  9. Bamir Topi -nėnkryetar i PD
  10. Pandeli Majko -sekretar i Pėrgjithshėm i PS

 

Ceremonia fillon nė orėn 13:00. Do ketė gjashtė fjalime
Pėrcaktohen tė gjitha detajet e varrimit tė presidentit Rugova

Ceremonia mortore e Rugovės do tė fillojė nė orėn 13:00, tė ditės sė sotme. Kėshilli Ekzekutiv i Varrimit ka pėrcaktuar tė gjitha detajet dje nė mbrėmje. Sipas ATSH, nė ceremoninė qendrore qė do tė mbahet nė sallėn “1 Tetori”, duke filluar nga ora 13:00, do tė mbahen gjashtė fjalime, nga kreu i UMNIK-ut, Soren Jesen Petersen, kryeministri, Bajram Kosumi, pėrfaqėsuesi i BE-sė, nėnkryetari i LDK-sė, Kolė Berisha, pėrfaqėsuesi i SHBA-sė dhe kryetari i Kuvendit tė Kosovės, Akademik Nexhat Daci, ndėrsa familja e presidentit Rugova do tė falėnderojė pėrmes mediave. Arkivoli me trupin e pajetė tė presidentit do tė vendoset nė shtratin e topit dhe Togu i Nderit nderon me armė arkivolin me trupin e pajetė tė presidentit Rugova, prej daljes nga dera e Kuvendit tė Kosovės deri tė vendosja nė shtratin e topit. Kortezhi mortor do tė pėrshkojė rrugėn nga Kuvendi i Kosovės, pėrgjatė sheshit “Nėna Terezė”, te udhėkryqi i fakultetit tė Filologjisė, Udhėkryqi tė Mensa e Studentėve dhe prej aty nė sallėn “1 Tetori”. Gjatė rrugėtimit tė kortezhit mortor prej Kuvendit tė Kosovės deri nė sallėn “1 Tetori“, qytetarėt nuk duhet t’i bashkohen kortezhit mortor. Ata duhet tė qėndrojnė nė tė dyja anėt e rrugės dhe prej aty ta nderojnė dhe t’i japin pėrshėndetjen e fundit presidentit Rugova. Pas palosjes sė flamurit, pjesėtarėt e TMK-sė e lėshojnė arkivolin e presidentit Rugova nė varr. Gjatė lėshimit tė arkivolit tė presidentit Rugova nė varr, Togu i Nderit do tė bėjė tė shtėna nderi nė ajėr. Kėshilli ritheksoi se gjatė 15 ditėve tė shpallura tė zisė kombėtare, qė ka filluar tė hėnėn mė 23 janar 2006, nuk do tė ketė aktivitete politike, kulturore dhe sportive.

 

Delegacionet e huaja

OKB: Marti Ahtisaari dhe ekipi i tij
BE: Javier Solana dhe Olli Rehn
SHBA: Alphonso Jackson, sekretar pėr Banim dhe
Zhvillim Urban Philip Goldberg
NATO: Admirali Harry Ulrich, komandant i Aleancės
pėr Krahun Jugor tė Aleancės
Gjermania: Frank W. Steinmeir, ministri i Jashtėm
Austria: Ursula Plasnik, ministrja e Jashtme
Britania: nivel ministrash
Franca: Katrinė Kolona, ministre pėr Ēėshtjet Evropiane
Itali: ?
Zvicra: Michele Calmy Rey, ministrja e Jashtme
Hungaria: nivel ministrash
Belgjikė: Karl de Guht, ministri i Jashtėm
Vatikani: Kryeipeshkvi Pier Luigi Celata
Suedi: Carin Jämtin, ministrja e donacioneve
Luksemburg: Zhan Klod Juncker, kryeministri
Holanda: Van der Shtul, ministri i shtetit
Rusia: ?
Norvegjia: ?
Sllovenia: Janez Dėrnovshek, president
Kroacia: Stipe Mesiē, president
Maqedonia: Branko Cėrvenkovski, president
Malit tė Zi: Milo Gjukanoviē, president
Turqia: nivel ministrash
Bullgaria: nivel ministrash
Rumania: nivel ministrash
Greqia: nivel ministrash

 

 

Bashkimi me Republikėn Socialiste tė Shqipėrisė? Shpikje serbe
Ibrahim Rugova nė 1989: Zgjidhja me luftė

Atėherė ishte 44 vjeē dhe e dinte qė vetėm ”pushka” do ta zgjidhte pavarėsinė. Ndonėse maratonomaku i paqes, Rugova, e kishte shumė tė qartė. Serbėt erdhėn me luftė dhe vetėm lufta mund t’i hiqte nga Kosova.

Ndoshta nuk e kishte zgjidhur mirė kohėn, por nė 1989, atėherė kryetar i Lidhjes sė Shkrimtarėve tė Kosovės, Ibrahim Rugova ishte i bindur pėr finalen. Gazeta ka siguruar njė intervistė tė dhėnė pėr gjermanen “Der Spiegel”, tė 17 viteve mė parė, ku “Gandi i Evropės” paralajmėronte fort: ”Nė qoftė se Serbia do tė pėrpiqet pėrsėri tė shtypė identitetin tonė kombėtar, atėherė do tė ketė njė kryengritje. Bashkimi me Shqipėrinė, njė shpikje serbe, por...”

Kėtė javė serbėt pėrkujtojnė me pompozitet 600-vjetorin e betejės sė Fushė-Kosovės, nė tė cilėn perandoria mesjetare serbe u mund nėn sulmin e turqve: priten mbi njė milion patriotė serbė. E ndiejnė shqiptarėt si provokim kėtė festė?
Natyrisht ėshtė provokim. Eshtė thjesht njė festė shoviniste serbe. Unė do ta pranoja marshimin, nė qoftė se do tė kishim tė bėnim me njė vlerėsim kulturor tė kėsaj beteje tė rėndėsishme pėr tėrė Jugosllavinė.

Po ka qenė populli serb ai qė luftoi atėherė kundėr turqve?
Ekzistojnė prova tė mjaftueshme historikisht qė nė betejė morėn pjesė gjithashtu hungarezė, kroatė, boshnjakė dhe natyrisht, shqiptarė.

Por shqiptarėt vetėm nė anėn e turqve...
Jo, nė anėn e princit serb Lazar. Nė fund tė fundit, shqiptarėt nė vitin 1389 ishin ende tė krishterė dhe luftonin gjithashtu me islamin. Besimin mysliman ne e kemi marre nėn pushtimin turk. Miti shovinist i Fushės sė Mėllenjave lindi nė shekullin e 190-tė, pas krijimit tė shtetit serb.

A keni frikė se tani mund tė ketė pėrsėri pėrleshje tė pėrgjakshme midis serbėve dhe shqiptarėve?
Mjafton tė mendoni: njė milion serbė tė nxitur, tė cilėt do tė sistemohen nė hotele, pensione, bile edhe nė banesa private nė tė gjithė Kosovėn. Do tė pihen dhe do tė mburren. Njė fjalė e gabuar mund tė shėrbejė si shkėndijė nė fuēinė e barutit.

Shqiptarėt kanė qėlluar mbi serbėt. A pėrgatiten ata pėr njė luftė civile?
Njerėzit nuk shikojnė mė rrugėdalje tjetėr. Gjatė protestave gjithmonė kėshtu ndodh: nė qoftė se mbeten pa asnjė jehonė, atėherė duhet thirrur me zė mė tė lartė.

Po kush duhet t’u pėrgjigjet? Presidenca shtetėrore jugosllave, qeveria serbe?
Pėrshtypja ime ėshtė se nė Jugosllavi ka forca, tė cilat dėshirojnė pikėrisht aksione terroriste nė Kosovė. Nė qoftė se te ne ka tė shtėna, atėherė kjo shėrben si justifikim pėr tė rritur represionet. Dhe nė qoftė se rezistenca e shqiptarėve kundėr hegjemonisė serbe nė vendet e huaja mund tė denoncohet si terrorizėm, atėherė mund tė mendohet qė simpatia ndėrkombėtare pėr ēėshtjen tonė do tė humbasė shpejt. Ju mund ta mendoni se kush bėn spekulime tė tilla.
Ka mundėsi qė serbėt dhe udhėheqėsi i tyre Milosheviēi shpresojnė tė kenė dobi nga njė ashpėrsim i konfliktit. Por, Presidenca e shtetit dhe qeveria federative nuk mund tė kenė ndonjė interes pėr njė luftė civile.
Ndoshta. Atėherė ka arritur kulmin koha pėr tė ndėrhyrė dhe pėr tė ndalur arbitraritetin serb. Pjesė e strategjisė sė presionit ėshtė madje rehabilitimi i famėkeqit, ministrit tė Brendshėm Rankoviē. Me kėtė duan tė justifikojnė shtypjen e pėrgjakshme nė Kosovė nė tė kaluarėn.
Para pak kohėsh, nė Kosovė ishte njė delegacion i Parlamentit Evropian pėr t’u njohur me gjendjen. Delegatėt biseduan edhe me ju. Pėr kėtė shtypi serb akuzoi deputetėt, se kishin kėrkuar kontakte vetėm me armiqtė e serbėve.
E kundėrta ėshtė e vėrtetė. Delegacionit iu ndalua ēdo kontakt me njerėzit nė rrugė, prandaj ata e ndėrprenė para kohe vizitėn. Parlamentarėt evropianė morėn vetėm qėndrimet zyrtare: tė mira pėr serbėt dhe tė kėqija pėr shqiptarėt.

Nė pranverė serbėt arritėn mė forcė tė bėjnė njė ndryshim tė Kushtetutės, e cila u lejon atyre mė shumė tė drejta nė Kosovė. Ju dhe miqtė tuaj kishit kėrkuar njė votim tė popullit pėr tė. Ēfarė rezultate do tė kishte dhėnė, sipas mendimit tuaj, njė referendum i tillė?
Kryetari i Kuvendit, natyrisht njė serb, ka kėrkuar qė kėta devijatorė tė hiqen nga postet e tyre. Sė shpejti ata do t’i humbasin mandatet e tyre.

Ēfarė ka ndryshuar nė Kosovė qė nga hyrja nė fuqi e Kushtetutės sė re?
Nė bazė tė Kushtetutės janė vėnė nėn pushtetin qendror serb 5 fusha: policia, planifikimi ekonomik, drejtėsia, mbrojtja territoriale dhe marrėdhėniet ndėrkombėtare. Por edhe nė tė gjitha fushat e tjera, nėn parullėn “uniteti i republikės”, dominohen nga serbėt.

Ēfarė efekti ka kjo?
Numri i klasave tė shkollės sė mesme nė gjuhėn shqipe reduktohet nė mėnyrė drastike. Vetėm kėtė vit 11 mijė shqiptarė do tė jenė tė detyruar tė ndėrpresin arsimin e tyre me pėrfundimin e shkollės fillore sipas motos: shqiptarėt injorantė janė mė pak tė rrezikshėm.
Gazetat serbe pretendojnė, se Kosova synon mė shumė autonomi pėr t’u bashkuar me Republikėn Popullore Socialiste tė Shqipėrisė.
Kjo ėshtė njė pėrrallė e vjetėr propagandistike. Shumica e shqiptarėve tė Kosovės e kanė pranuar plotėsisht qenien e tyre nė Federatėn Jugosllave. Por, duhet thėnė se nė qoftė se do tė vazhdojė shtypja, atėherė populli do tė kėrkojė njė rrugėdalje.

Dhe nga do tė drejtohej?
Ose nė drejtim tė Shqipėrisė, ose nė njė drejtim tjetėr. Gjatė kohės sė Rankoviēit, qindra mijėra shqiptarė u arratisėn nė Turqi. Qė nga viti 1981, 250 mijė shqiptarė janė larguar nga atdheu i tyre dhe jetojnė si emigrantė nė perėndim ose nė Republika tė tjera tė Jugosllavisė.
Edhe 40 mijė serbė janė larguar gjithashtu gjatė kėsaj kohe nga Kosova; thuhet se janė dėbuar nga shqiptarėt.
Kjo ėshtė gėnjeshtėr. Natyrisht, ka pasur grindje midis fqinjėve, por kjo ndodh edhe midis shqiptarėve. Nė tė vėrtetė serbėt nuk mund ta durojnė qė tė kenė edhe shqiptarė nė pozita drejtuese. Ata dėshirojnė tė ndalojnė kohėn. Pas vitit 1966 ne, shqiptarėt, kemi pasur mundėsinė tė arsimohemi nė shkolla dhe universitete (sot 90% e popullsisė di tė lexojė dhe tė shkruajė) dhe kėrkojmė tė drejta tė barabarta.

A lejon ende kontradita midis serbėve dhe shqiptarėve njė zgjidhje paqėsore?
Nė qoftė se Serbia do tė pėrpiqet pėrsėri tė shtypė identitetin tonė kombėtar, atėherė do tė ketė njė kryengritje. Unė vetėm mund t’i paralajmėroj serbėt: edhe ata janė njė popull i vogėl. Nė tė kaluarėn, sa herė qė njė popull i vogėl ėshtė pėrpjekur tė luajė rolin e njė fuqie nė Ballkan, kjo ka pėrfunduar me tragjedinė e vet.
”Der Spiegel”, nr.26, 1989

 

“Ka qenė kundėr luftės. Vendet janė pėr ne”
Veteranėt e UĒK: Rugova jo te varrezat e dėshmorėve

Veteranėt e Ushtrisė Ēlirimtare tė Kosovės kanė reaguar kundrejt vendimit pėr tė varrosur Rugovėn nė varrezat e dėshmorėve. Ata janė shprehur kategorikisht kundėr. “Rugova ka qenė kundėr luftės dhe dėshmorė janė ata qė kanė luftuar me armė, duke derdhur gjakun e tyre kundėr serbėve”, janė disa nga reagimet e tyre. Veteranėt e kanė kundėrshtuar kėtė vendim, duke u shprehur se vendi nė varrezat e dėshmorėve ėshtė i rezervuar pėr ta. Lajmi ėshtė bėrė i ditur nga agjencitė kosovare rreth mesditės sė djeshme, por vendimi ėshtė marrė dhe nuk kthehet pas, duan apo jo veteranėt e luftės. Presidenti Rugova ėshtė vendosur tė varroset nė kėtė vend pėr tė treguar njė shenjė uniteti ndėrmjet shqiptarėve tė Kosovės, edhe pse ai gjithmonė, si pėrkrahės i paqes ėshtė shprehur kundėr luftės. Homazhet pėr presidentin Rugova do tė vazhdojnė edhe sot deri nė mesditė. Nė ceremonial ėshtė vendosur qė tė lexohen pesė fjalime. Zėdhėnėsi i Kėshillit tė Varrimit, Muhamet Hamiti, tha se ceremonia qendrore do tė zhvillohet nė sallėn “1 Tetori”, nė orėn 13:00, ndėrsa varrimi do tė bėhet njė orė mė vonė dhe ai do tė transmetohet direkt nga tre televizionet nacionale. Tė pranishėm nė Kosovė janė edhe bashkatdhetarė nga Evropa, SHBA-ja dhe vendet e tjera. Ministri i Transportit, Qemal Ahmeti, ka nxjerrė dje njė urdhėresė pėr ndėrprerjen e transportit me automjete nė tė gjitha rrugėt magjistrale dhe rajonale tė Kosovės nga ora 07:00 deri nė orėn 19:00. Kjo masė ėshtė marrė edhe pėr tė lehtėsuar qarkullimin e delegacioneve tė huaja, qė kanė mbėrritur nė Prishtinė si dhe qytetarėve, qė vijnė nga qytetet e tjera pėr t’i dhėnė lamtumirėn e fundit presidentit tė tyre.

 

 
 
Ibrahim Rugova. La mort du président kosovar suscite l’inquiétude de l’ONU 
On l’appelait le Gandhi du Kosovo

« Si vous fermez la porte ą toutes les erreurs, la vérité restera dehors ».

Tagore

Avec ses petites lunettes rondes, son inséparable écharpe rouge vestige de ses anciennes amours communistes, il a plutōt l’air d’un petit instit de province. Il en a le profil, d’autant qu’il est diplōmé de la Sorbonne et parlant plusieurs langues. Homme de culture, il a plus d’une corde ą son arc. Mais il est plus que cela depuis qu’il a acquis le titre de Gandhi du Kosovo, reconnaissance suprźme. Il est ainsi devenu un héros mythique pour les Albanais qui voient en lui l’homme qui a bataillé dur pour qu’ils puissent recouvrer leur dignité. C’est Ibrahim Rugova, le président du Kosovo, décédé samedi ą 61 ans d’un cancer du poumon ą Velanija, dans la banlieue de Pristina, la capitale du Kosovo dont le nom ą lui seul évoque tant de tourments. « Le président est mort. Il a mené sa bataille contre le cancer avec une grande dignité et un courage exemplaire jusqu’ą son dernier souffle », a annoncé son porte-parole. Aujourd’hui, si le Kosovo est apaisé c’est un peu grāce ą cet homme fragile dont le décčs intervient ą un moment crucial pour son pays, alors que dans les milieux politiques, on s’affaire déją ą lui trouver un successeur digne, ayant les capacités pour conduire ą bien le processus d’indépendance de cette province administrée par l’ONU depuis 1999. Rugova, ą la tźte des négociateurs albanais et fervent partisan de l’indépendance, devait conduire les discussions menant ą un nouveau statut de la province. Avec sa disparition, l’inquiétude s’est emparée des responsables onusiens, dont le chargé du dossier du Kosovo Martti Ahtisaari, qui forme le vœu que « la situation restera calme et que la Constitution sera respectée. Il est particuličrement tragique que le président Rugova nous quitte ą ce moment décisif pour le futur du Kosovo, alors que la France par la voix du président Chirac a salué ‘‘le rōle historique et le courage politique de Rugova’’. C’est ą son héritage qu’il faudra que chacun reste fidčle. »

Le chantre de l’indépendance

Il faut dire que Rugova a été plus qu’un leader, une icōne politique que ses adversaires ont été incapables de briser. Né au Kosovo le 2 décembre 1944, diplōmé en lettres de la Sorbonne, polyglotte, Rugova, ancien membre du Parti communiste et secrétaire de l’Union des écrivains du Kosovo, a été l’un des pionniers de l’intelligentsia kosovare dans l’ex-Yougoslavie communiste. Sa lutte pacifique contre l’emprise de Belgrade et la répression sous le régime de Slobodan Milosevic lui ont valu le surnom de « Gandhi du Kosovo ». Aprčs la révocation par Milosevic de l’autonomie du Kosovo en 1989, Ibrahim Rugova fonda la Ligue démocratique du Kosovo (LDK) qui boycotte toutes les élections organisées par Belgrade et installe des institutions parallčles et clandestines. Il établit, dčs le début des années 1990, des liens étroits avec l’Occident, en particulier avec Washington. Dans la société traditionnellement conservatrice du Kosovo, il devient alors le pčre de la nation. Ce titre n’est gučre usurpé, car Ibrahim incarnait justement la lutte des Albanophones pour leur indépendance. Il fumait beaucoup jusqu’ą ce que ses médecins diagnostiquent officiellement un cancer du poumon en septembre dernier. Le Kosovo est désormais ą la croisée des chemins aprčs la disparition de son président. Si les Albanais majoritaires excluent tout retour dans le giron serbe et sont massivement favorables ą l’indépendance, les Serbes eux ne veulent pas lācher prise, considérant le Kosovo comme le berceau historique de leur nation. Rugova, contrairement aux adeptes de la lutte armée, a su user de la diplomatie pour faire entendre la voix de son pays, notamment dans le concert international. D’ailleurs, cette échappée en solo du leader kosovar a irrité ses détracteurs qui lui reprochent d’agir comme s’il était l’unique artisan de l’indépendance et de n’accepter que trčs difficilement la contradiction, mźme au sein de son propre parti. De ce fait, presque tous les fondateurs de la LDK ont quitté le parti que Rugova a dirigé pendant 15 ans. Edita Tahri, la derničre ą s’en aller, a expliqué qu’elle avait pris cette décision pour protester contre l’attitude dictatoriale de Rugova. D’anciens guerilleros lui ont mźme reproché d’avoir décrit le mouvement rebelle comme un « groupe formé probablement par Belgrade pour discréditer la politique pacifiste des Albanais du Kosovo ». C’est dire que Rugova n’avait pas que des amis. Pis, sa carričre politique aurait pu prendre une tournure désastreuse, lorsque cet apōtre de la non-violence a été poussé dans ses derniers retranchements en allant serrer la main de Milosevic ą Belgrade. Certains de ses compatriotes y ont mźme vu une trahison. Rugova avait alors juré par tous les saints qu’il avait été mis sous pression, traité en prisonnier et qu’il n’avait aucune marge de manœuvre. Il avait fini par admettre que ce qu’il avait signé dans la capitale yougoslave n’avait aucune valeur, dans une allusion ą un texte qu’il avait cosigné avec le président Milosevic demandant un arrźt des frappes de l’OTAN et l’ouverture des pourparlers de paix. Il a nié avoir jamais appelé ą un arrźt des bombardements.

La succession est ouverte

Cette période trouble a failli l’emporter, faisant place aux séparatistes de l’armée de libération du Kosovo, dont les positions sont nettement moins conciliantes et plus radicales. Déprimé, il avait fait annoncer son intention de s’installer en Allemagne pour quelque temps avec ses proches. Malgré cela, si son influence a décliné quelque peu ą une certaine période, il a toujours constitué la bonne carte pour l’Occident qui ne pouvait en finir avec la question kosovare sans l’implication de cet homme soucieux de trouver une solution avec le minimum de dégāts. Président sans palais, comme il plaīt ą se définir, Rugova a été élu le 24 mai 1992 avec 867 000 voix sur une population d’environ 2 millions. Sous tutelle de l’ONU, le premier magistrat du Kosovo n’a en réalité aucune emprise sur la situation de son pays. Sa marge de manœuvre est réduite, pour ne pas dire insignifiante. « Ma vie est comme la vie de chaque citoyen. Je n’ai aucune sécurité. Je suis comme un réfugié. Je vis chez ma belle-sœur dans un appartement en ville au 17e étage. Malgré mon statut, quand je passe la frontičre, ils me contrōlent, ils m’arrźtent une heure, deux heures, trois heures, mais je garde mon sang froid, et j’en passe. C’est difficile, mais c’est nécessaire pour faire des contacts, lier des amitiés et demander un soutien pour notre cause. » Se disant musulman symbolique, Rugova n’a en fait pas d’attache avec la religion, mźme si celle-ci constitue un élément important dans le substrat de l’identité albanaise.

Appel au calme

« Sur le plan religieux, le Kosovo a deux religions, trois confessions : musulmans, catholiques et orthodoxes. L’identité, c’est premičrement la langue, puis la religion et la tradition. Tout au long de l’histoire avec trois religions, c’était trčs difficile pour survivre, mais nous avons réussi », concčde-t-il en précisant que la langue albanaise a toujours été réprimée dans le systčme de l’ex-Yougoslavie. « Malgré cela, l’identité s’est affirmée, a demeuré, parce que nous avons passé cinq sičcles sous la domination ottomane. Nous étions ą cette époque une société trčs conservatrice. Je le dis au sens positif du mot. L’influence ottomane s’exerēait surtout dans les villes, pas dans les campagnes. Mais la langue a toujours demeuré. C’est une langue indo-européenne, une petite langue qui est restée sans famille. » A la question de savoir si l’influence de l’Islam politique n’allait pas, ą l’instar de beaucoup de pays, investir le Kosovo, Rugova fait savoir que son pays est imperméable ą ce genre d’intégration. « Moi, je crois en Dieu, mais je ne suis pas pratiquant. Quand je dis musulman, c’est un reste de l’histoire, comme chez beaucoup d’Albanais. Je suis contre une pénétration islamique fondamentaliste parce que nous, musulmans albanais, sommes complčtement différents. Nous sommes des musulmans avec une tradition européenne. » Le dirigeant kosovar estime, par ailleurs, que la majorité de la population a encore une conscience de domination et qu’il ne peut y avoir une coexistence harmonieuse entre Serbes et Kosovars, du moins pour le moment. En fait, de nombreux Serbes qui vivaient au Kosovo ont dū plier bagages, par crainte de représailles, car la paix est encore trčs fragile comme le souligne un observateur international. « Un petit rien, une étincelle peut provoquer le chaos. C’est pourquoi, il faut źtre trčs prudent et ménager les susceptibilités des uns et des autres. »Pour Rugova, qui a bien compris la donne sociologique de son pays, « la meilleure solution c’est avoir un Kosovo neutre en y créant des institutions démocratiques et en normalisant la vie des citoyens. C’est aprčs, bien aprčs, qu’on pourra parler du statut ou de l’avenir du Kosovo. » Ni tribun, ni bon orateur, Rugova imposait cependant le respect grāce ą un discours pacifiste oł il ne faisait gučre de concessions sur le combat qu’il a toujours mené pour l’indépendance de son pays. Selon la Constitution provisoire du Kosovo, Rugova sera remplacé par le président du Parlement, Nexhat Daci, 61 ans, jusqu’ą l’élection du nouveau président. Son décčs ouvre désormais la bataille de sa succession, mais aucun des dirigeants du Kosovo ne semble bénéficier actuellement d’un soutien comparable ą celui qu’il avait acquis. Les principaux candidats sont le président du Parlement, le principal leader de l’opposition, Hashim Thaci 37 ans, l’actuel Premier ministre, Bajram Kosumi 45 ans et le leader du Parti réformateur, Veton Surroļ 43 ans. Les premičres négociations directes entre Serbes et Albanais, qui devaient avoir lieu ą partir d’hier ą Vienne, ont été reportées sine die. La disparition de Rugova laisse une chaise vide. Il n’a pas de successeur désigné ą la tźte de son parti déchiré par les dissensions. C’est dire que la situation déją précaire au Kosovo va se compliquer davantage surtout pour la communauté internationale qui aura du mal ą trouver un successeur qui saura allier réalisme, tolérance et dialogue, comme l’avait fait jusque-lą le disparu. Mais les plus inquiets de sa succession sont les Serbes qui craignent que celui qui prendra la place de Rugova incite au trouble et ą la violence pour parvenir ą l’indépendance.

- Parcours

Ancien étudiant de la Sorbonne parisienne, le trčs francophile écrivain Ibrahim Rugova est né en 1944 au Kosovo. Il a enseigné la littérature avant de devenir la figure de proue de la résistance ą la crispation serbe sur sa province. En 1974, sous le maréchal Tito, la Constitution yougoslave avait pourtant octroyé au Kosovo le statut de province autonome. Mais en 1989, le président de la Serbie Milosevic, aujourd’hui jugé au tribunal de la Haye, l’avait abrogé, prononēant la dissolution des institutions provinciales l’année suivante. Rugova avait alors fondé la LDK et boycotté chacun des scrutins organisés par Belgrade. La LDK avait aussi mis en place des écoles, des centres de santé et mźme des centres de perception des impōts ą l’intention de la majorité albanaise du Kosovo (90% de la population). Les Albanais du Kosovo ont proclamé une République se donnant en 1992 un Parlement et un président de la République, Ibrahim Rugova. Ce dernier avait été réélu en 1998 sans davantage de reconnaissance internationale ni bien évidemment celle de Belgrade. L’intervention militaire internationale en Yougoslavie s’est terminée en juin 1999 avec le retrait des troupes serbes, mais aussi avec la résolution 1244 du Conseil de sécurité des Nations unies, reconnaissant la souveraineté de la RFY sur le Kosovo promis ą nouveau ą une autonomie substantielle. Rugova s’est éteint cette semaine ą l’āge de 61 ans. Il laisse une veuve et trois enfants, mais c’est tout le pays qui est orphelin.

Hamid Tahri